Regnbågspennor

Vad händer i augusti?

På endast sju ord lyckades Tomas Ledin beskriva sommaren 2015, åtminstone i Malmö. Tänk att han visste det för trettio är sedan. Nu verkar ju i och för sig åsikterna gå isär om sommaren 2015. Det kanske inte har regnat så mycket som jag vill minnas men det har jävlar i den inte varit varmt och soligt, inte i Malmö i alla fall.

Naturligtvis behöver man inte gräva ner sig för den sakens skull, en bok bryr sig inte om vädret, den håller dig sällskap i värmeböljor och regnperioder. Utomhus och inomhus. Slutsats: Sommaren 2015 har inte varit sämre än någon annan sommar eftersom jag förknippar sommaren med läsning. Det spelar ingen roll var eller hur, bara jag har en bok är jag nöjd. Jag har alltså alla människor som skriver att tacka för mina fina somrar sedan jag lärde mig läsa för nästan trettio är sedan. Tack!

Nu när vi tar klivet in i augusti kommer en av sommarens alla skrivtävlingar vara över och en vinnare i Litteratursalongens författarcoachtävling ska koras. Det kommer inte bli lätt kan jag lova. Det har regnat in bidrag och de flesta håller riktigt hög kvalitet. Det är kul att se att det är så många i Sverige som skriver så bra, det lovar gått inför framtidens bokutgivning. Dessutom är det drygt två dygn kvar före deadline och den feta damen sjunger inte förrän midnatt, så fatta pennan och skicka in ditt bidrag om du inte redan har gjort det. I början av vecka 32 kommer vinnaren att meddelas och presenteras på hemsidan. För vinnaren börjar sedan det hårda arbetet med att få färdigt ett manus att skicka till förlag i januari 2016, med min hjälp naturligtvis. Du kommer kunna följa vinnaren hela vägen från idé till förlag, och förhoppningsvis ett kontrakt, i hens författarblogg som designas av Raw Designs webbyrå, men även här i Litteratursalongens blogg.

Du som inte hann skriva färdigt och skicka in ett tävlingsbidrag, eller rent av missade tävlingen, misströsta inte. Det kommer fler skrivtävlingar framöver. Inom kort kommer en tävling annonseras på Litteratursalongens facebooksida, så om du inte redan gillar Litteratursalongen på facebook, gör det nu så är du säker på att inte missa roliga skrivtävlingar och fina priser.

Under juli månad förärades Litteratursalongen av två gästbloggares medverkan, först ut var Henrik Johansson, författare till Av kött och blod, ett inlägg som följdes upp av Annika Arslan Waltersson som debuterar med samhällsromanen Den som knyter sin hand den 15 september. Under augusti månad utökas gästbloggarnas skara med bland annat en journalist, en kritikerrosad författare, en politiker och ännu en blivande debutant. Dessutom går startskottet för en söndagskrönika varannan vecka. Det finns helt enkelt mycket att se fram emot och om du vill vara säker på att inte missa någonting, anmäl dig då till nyhetsbrevet eller gilla Litteratursalongen på facebook. Du kan även följa med på Twitter, @LittSalongen.

 

Vill du gästblogga hos Litteratursalongen? Skriv då ett mail till magnus@litteratursalongen.se och berätta vem du är, vad du gör och vad du vill skriva om.

 

Har du förslag på ämnen du vill läsa om i Litteratursalongens blogg? Gör din röst hörd i kommentarsfältet.

 

Du som funderar på att börja skriva, tänk på följande:

”Det finns en författare i varje människa, vissa har bara inte börjat skriva än.”

 

Glad augusti!

 

/ Magnus

hjärta

Romance för män?

Romance för män, finns det?

Det finns naturligtvis några män som skriver romance, en av dessa är David Nichols som bland annat skrivit En dag. Nu menar jag dock inte romance skriven av män för kvinnor utan romance skriven av män för män. Det skulle med fördel kunna kallas Bromance. Jag vet, bromance är ett uttryck som inbegriper manlig öm och kärleksfull vänskap och inte kärlek per se. Men skulle inte begreppet kunna göras vidare så att det inbegriper kärlek men ur ett manligt perspektiv. Romance är en kvinnodominerad genre och därmed borde det kanske också vara en av de lättare ingångsportarna till att bli publicerad om du är man. Mig veterligen finns inte många svenska manliga författare som gräver i sina fluffigare delar av själen när de letar material till sina romaner. Det finns definitivt ingen Romancekung eller förlåt mig, Bromancekung (Japp, det är ett begrepp nu). Jag föreställer mig att detta är ett problem som dryftas på de flesta förlags morgonmöten: ”Ingen bromance idag heller?” Pinsam tystnad. ”Nehepp, och vad har ni för ny svår poliskommissarie som löser bestialiska mord i en liten skithåla till mig idag då?”

Så vad väntar du på? Var en riktig man och strunta i den där sömniga deckaren som alla ändå läst förut, sadla om och leverera något nytt, skapa en trend, romance av män, om män, för män. Bli Sveriges första Bromancekung! Länge leve kärleken!

Vilken är din favoritroman i genren?

Den förlorade generationen

Konsten att skriva inledningen till en roman

”Strax i början av 1880 framfödde Hedvig Volkbein vid fyrtiofem års ålder sitt enda barn, en son.”

Så här skulle en inledning till en roman kunna se ut, om man inte heter Djuna Barnes. Då ser den ut så här:

”Strax i början av år 1880, trots välgrundade misstankar om det tillrådliga i att föröka det folk som har Herrens stadfästelse och människors ogillande, framfödde Hedvig Volkbein – en wienska av kraftfull fysisk och militärisk skönhet, som nu låg under en sänghimmel i blossande grann scharlakan, med den habsburgska fläkta örnen på sängomhänget och till duntäcke ett sidenbolster med Volkbeinska vapnet i gediget och mörknat guldbroderi – vid fyrtiofem års ålder sitt enda barn, en son, sju dagar efter det hennes medikus förutspått hennes förlösning.” (Nattens skogar, översatt av Thomas Warburton, AWE/Gebers)

Djuna Barnes

Djuna Barnes

Djuna Barnes var länge en doldis bakom de stora modernistiska författarna vid nittonhundratalets början. Men på senare år har hon stigit fram ur skuggorna och bedöms likvärdig med Gertrude Stein och Virginia Woolf. Hon tillhörde den amerikanska författar- och konstnärskolonin i Paris under 20- och 30-talen, de som kallade sig för the lost generation, och hängde med legendarer som Hemingway, F. Scott Fitzgerald och Ezra Pound hemma hos Gertrude Stein. Hennes hem blev en litterär salong för dessa desillusionerade unga män.

Läs Sylvia Beach and the lost generation: A history of literary Paris in the twenties and thirties.

Men framför allt. Läs Djuna Barnes fantastiska debutroman Nattens skogar (Nightwood) och häpna över hur mycket som ryms på drygt 200 sidor.

Annika Arslan Waltersson
Fotograf: Ann-Sofie Ekman

Gästbloggare: Annika Arslan Waltersson

Annika Arslan Waltersson, född 1969, har varit bosatt i Rimbo, Ulricehamn, Borås, Stockholm och Alanya. Numera bor hon med sambo, barn och hästar på en liten gård utanför Ulricehamn.

Hon skriver för att leva sig in i olika människor, skapa deras förutsättningar och låta dem utvecklas genom sina val. Det som utlöser en stor del av handlingen är olika fenomen i samhället som hon retar sig på.

Annika jobbar sedan 2001 inom Retail Management men har även hunnit med att gå två skrivarlinjer på Skrivarakademin. På fritiden renoverar hon familjens 1700-talshus, rider eller läser. När hon inte skriver förstås.

 

Jag knöt min hand och skrev

Dagen jag började skriva på riktigt var jag som en explosiv massa. Jag var nyskild och ensam hemma utan barnen. Längst ner i källaren stod datorn på ett dammigt skrivbord och trängdes bland pärmar, lådor och garderober. I trettio år hade jag tänkt att jag skulle bli författare, lika länge hade jag funderat på vad jag egentligen skulle skriva om.

Många år tidigare hade jag gått på en konstskola. Den största uppenbarelsen där var att lära sig grunderna och se friheten bakom några konkreta regler. Att lära sig se fallgroparna som skiljer nybörjarna från de som tagit sig en bit på vägen. Likadant tänkte jag mig att det var med skrivandet.

Jag hittade en kurs på nätet som varken var bunden till tid eller plats. Med övningsuppgifter och konstruktiv respons. Jag skrev en novell och skickade in på Skrivarsidans novelltävling. Den vann och jag åkte upp till Stockholm och fick mitt pris och just där fick jag kontakt med Skrivarakademin som skulle starta en helt ny skrivarutbildning på distans.

Min debutroman började jag skriva sommaren innan utbildningen startade. Jag levde med mina karaktärer när mina barn var hos sin pappa. Handlingen tog form ur några enkla funderingar som låg och gnagde; Vem är ansvarig för våldet i samhället? Vem ska göra något åt det? Och varför är Superman en hjälte när han använder övervåld mot sina fiender? Hade det ens varit lagligt om det kom under juridisk granskning? Ur mina tankar klev Kim och Nina fram. Båda utsatta för fysiska och psykiska kränkningar men som valt vitt skilda vägar att agera som vuxna.

Det blev en kärleksroman med ett samhällstema. Persongalleriet växte och scener staplades på varandra. Olika scener diskuterades under utbildningen på Skrivarlinjen, jag fick feedback på helheten och trodde jag kommit i mål. Så jag skickade in manuset till olika förlag och fick refuseringsbrev tillbaka. Jag blev frustrerad av att inte veta vad som fattades mitt manus, jag älskade både karaktärerna och tyckte scenerna var dynamiska och roliga. Jag hade ännu inte förstått hur naiv jag var.

Nästa steg i arbetet med romanen var att ta mer hjälp. Göra mer research. Göra fler resor till Stockholm och mina gamla kvarter där. Intervjua folk, mejla och ringa. Jag gick en kurs i manusbearbetning och skrev om. Skickade in igen till förlag och fick lite personliga kommentarer i mina refuseringar. Jag fick bekräftat att jag faktiskt kunde skriva.

Där tog jag en paus. Var så vilse att jag skrev en helt annan berättelse, också det samhällsfiktion. Jag hittade en välkänd lektör som jag anlitade. Det var hon som pekade på både brister och potential, inte bara övergripande utan mer i detalj. Hon ifrågasatte saker som jag tyckte var självklara och fick mig att förstå att det inte var en slumpträff att skriva en bra bok. Det var ännu mer arbete, ännu mer planering, ännu mer koll på dramaturgin, ännu mer av allt…

Debutromanen

Debutromanen

Under de år som jag skrivit på den här romanen har den förändrats väsentligt, den har vuxit upp och skurits ner och vuxit åt andra håll tills den slutligen blivit så som den skulle. In i det sista redigeringsarbetet har den finputsats för att leverera från första sidan till den sista. Och känslan finns kvar. Den ursprungliga känslan jag hittade i frustrationen och som fick mig att ta tag i projektet.

Den 15 september debuterar jag med samhällsromanen Den som knyter sin hand på Hoi förlag. Det har varit ett hårt slit att nå fram till ett manus som jag kan stå upp för till hundra procent. Men skrivande är inget för veklingar, det är ett kämpande hela vägen fram till punkt. Men jag är där nu. Med den första boken. Snart ska jag ta ett nytt tag om det andra manuset …

 

Följ Annika på Facebook

Fotograf: Anna Klara Åhrén

Gästbloggare: Henrik Johansson

Henrik Johansson föddes 1973 i Dalslands mörka skogar. Han är författare och litteraturkritiker boende i Malmö. Efter tio år som kock sadlade han om och skrev den prisbelönta debutromanen Av kött och blod. En bok som dels gör upp med den osäkra arbetsmarknaden inom restaurangbranschen och dels frångår den traditionella arbetarlitteraturens socialrealism genom att blanda in både mord och köttmonster. Du kan läsa en del av hans texter här och följa honom på facebook.

 

Bonniers släpper varje år ett antal titlar i sin Klassikerserie. I år är det dags för fyra svenska genombrottsromaner: Måna är död av Ivar Lo-Johansson, Dykungens dotter av Birgitta Trotzig, Tjärdalen av Sara Lidman och sist men inte minst Nässlorna blomma av Harry Martinson. Böckerna har nyskrivna förord, till Nässlorna blomma av Nina Björk.

 

Just Nässlorna blomma har varit betydelsefull för mitt eget skrivande. För att uttrycka det lite hårddraget så drog jag mig för att skriva metaforer och ansåg att miljöbeskrivningar snarare var ett nödvändigt ont. Martinson ändrade på det. Genom sina metaforer får han världen att växa, att bli större, vidare. Det gör att man även i det lilla kan se det stora, i den enskilda människan kan se mänskligheten, eller allt levande. Och där jag tidigare mest känt tristess vid långrandiga miljöbeskrivningar togs jag nu från läsningen i soffan eller sängen ut på sommarängen.

Nässlorna blomma

 

I bokens inledning jagar barnet Martin, Martinsons alter ego, en fjäril:

”Men han jagar en gul aftonfjäril som flyger och fladdrar, utan ro Den far i väg som ett löv som singlar från ett höstträd. Den vill inte in i halmhattens örnmage. Den vill fly från djuret Barn, för vilket fjärilarnas släkte har den stora fasan. Barnet är fjärilens tiger och krokodil. Så går jakten.”

 

Så: läs Martinson för det stora nöjet, eller läs för att lära dig skriva.

 

http://harrymartinson.se/nya-bocker/nasslorna-blomma-i-ny-utgava/

 

http://www.bonnierpocket.se/Bocker/Albert-Bonniers-Klassiker/

 

Romanen Av kött och blod är utgiven av Federativs Förlag och du kan läsa mer här.

Chapter one

Populär författarcoach-tävling

Under en vecka har bidragen nästan stått i kö till inboxen och det finns därför endast ett fåtal platser kvar för ett gratis lektörsutlåtande. Tävlingen fortsätter till och med den 31 juli 2015, så ta chansen att få kontinuerlig inspiration, konstruktiv feedback och ett personligt bollplank för alla problem som dyker upp under den långa mödosamma färden mot ett färdigt manus. Låt 2015 bli året då du påbörjar den färden med sikte mot förlagskontrakt under 2016. Detta underlättas genom att du även vinner en specialdesignad skrivblogg med egen domän av Raw Designs Webbyrå som du kan bygga din kommande författarplattform från.

 

Läs mer om tävlingen här.

Skriv dialog som du talar

Whitney Ryan skriver att vi borde skriva dialog som vi talar. Hon anser att vi gärna glömmer att skriva är att kommunicera, precis som samtala men av någon anledning får vi prestationsångest när vi ska skriva. Vi vill att dialogen ska bli perfekt men det är den sällan i verkliga livet och därför finns risken att när den läses upplevs den uppstyltad och robotlik istället för lättsamt realistisk.

 

Hon förespråkar att vi ska slappna av när vi skriver dialog och försöka tänka på hur människor faktiskt låter när vi pratar. Vi lyssnar på andra men tänker sällan på hur vi själva låter, vad som gör språket speciellt, till exempel ton, dialekt, favorituttryck och röstläge.Bläckhornet

 

Hon föreslår att vi ska spela in oss själva när vi samtalar med andra i olika situationer för att höra skillnaden när vi pratar med en försäljare, mamma eller en vän. Vill du ha fler tips om att skriva dialog kan du läsa vidare här.

Bakgrund

Ge din romanidé struktur – del 2

Varför ska du skriva en synopsis? Ett av skälen är att det blir din karta fram till målet. Du ser hur du kan nå ditt mål (att skriva färdigt en roman) på snabbast möjliga vis men du kan också göra en avstickare från den planerade rutten för att upptäcka nya spännande vägar.

I din utgångspunkt bygger du vidare på din grundläggande idé som du gärna kan försöka koka ner i en mening.

Du behöver veta vilken situation din huvudkaraktär befinner sig i, vilka mål hen har, vilka hens motståndare är, den övergripande konflikten och de bakslag din protagonist otvetydigt kommer råka ut för.

Men detta räcker inte. Du måste även göra samma sak för motståndaren som kan vara en person eller ett diktatoriskt samhälle. Oavsett så är det här konflikten skapas och utan konflikt så har du en riktigt tråkig berättelse som kan misstas för en redogörelse av händelser.

Men endast en yttre konflikt räcker inte. Dina karaktärer måste vara komplexa och förändras under berättelsens gång, men det ska inte vara lätt för dem så du lägger ut hinder och ger dem omöjliga val så att de verkligen får svettas.

Den inre konflikten är minst lika viktigt som den yttre, om inte viktigare. Det är här du har chansen att få dina läsare att svettas och eventuellt glädjas med dina karaktärer. Det finns ingen läsare som bryr sig om din yttre konflikt om de inte bryr sig om karaktärerna. Det är därför extremt viktigt att du vet så mycket som möjligt om dina karaktärer, du börjar helt enkelt lära känna dem. Och när du känner dem lika väl som dina närmsta vänner då är du redo att kasta ut dem i den värld du skapar för dem. Tänk på ingen människa är god eller ond, det finns dåliga och bra sidor i alla. Använd detta för att göra dina karaktärer trovärdiga. Försök till exempel skapa förståelse och sympati för din hjältes motståndare, hen är säkert övertygad om förträffligheten i sitt handlande trots att det är diametralt skilda motiv som driver hen. På samma sätt kan du försöka visa upp dåliga sidor hos din hjälte.

Poängen här är att det i bästa fall inte är självklart för läsaren hur det kommer att gå. Den vane läsaren inser att det kan komma en twist när som helst som omkullkastar allt och letar febrilt efter ledtrådar. Lyckas du med detta så har du en berättelse med driv i och har du driv så har du en bladvändare. I den bästa av världar skapar dina karaktärer så många konflikter i berättelsen att den praktiskt taget skriver sig själv. Det är dock viktigt att inte missförstå ordet konflikt och tro att det alltid betyder bråk, det är helt enkelt olika mål och viljor som kolliderar, det kan vara så enkelt som att två personer har olika lösningar på hur de ska få sitt förhållande passionerat igen. Mannen vill kanske att de ska gå till en parterapeut medan kvinnan vill gå till en Swingersklubb.

Du ser hur snabbt krisen kan fördjupas. Mannen blir förbannad, de bråkar och han går ut på krogen. Där träffar han en kvinna som han följer med hem. Han har väldigt dåligt samvete men bestämmer sig ändå för att inte berätta något för sin fru. De går till slut till terapeuten och då visar det sig att det är kvinnan från krogen. Konflikter och bakslag. Hela tiden konflikter, bakslag och hinder. Med några tvistar till så vet snart inte läsaren vem hen ska heja på men kan inte sluta läsa för dina läsare måste bara få veta hur det går.

Så börja skriv din synopsis idag och se var det leder dig. Kanske en bästsäljande roman.

Tumme-2

Frågor om skrivande

Har du förslag på vad Litteratursalongens blogg ska leverera eller frågor rörande litteratur i allmänhet och skrivande i synnerhet? Då är du välkommen att maila till (info@litteratursalongen.se) eller kommentera i bloggen.